Sätt mål och släpp dig fri!

Vikten att sätta stora mål för att uppnå inre frihet är avgörande enligt mig. Vi behöver välkomna en förändring för att komma dit vi vill, för att kunna leva livet som vi vill och växa oss starka inifrån.

Jag förstod tidigare inte hur viktigt det är att sätta mål i livet, stora härliga mål som kommer inifrån själen. Jag begränsades av risken att misslyckas med att nå dem, av rädslan för hur andra skulle se mig, vad andra skulle tycka om mig.  Så för att skydda mig från det så satte jag inte upp de målen jag verkligen ville sätta. Istället nöjde jag mig med det jag någorlunda visste att jag kunde göra. För att inte sticka ut alldelens för mycket.

Det är en sån frihet när du tillåter dig att sätta livsmålet du verkligen vill ha och leva i.

Jag vet att många förnekar sig själva det livet de egentligen vill leva. Vi ser på omgivningen och försöker smälta in istället för att göra det vi vill.  Sen kommer förståss Jante in i bilden och komplicerar allt plus att vänner och familj, släkt och grannar påverkar i mångt och mycket våra val.

Att inte sticka ut för mycket, att vara lagom, vad ska hon/han säga om jag gör si eller så, vem tror jag att jag är. Vi låter alla våra begränsande tankar skölja över oss och kväva våran entusiasm för vad vi egentligen vill tills vi återigen kryper tillbaka till den trygga lilla cirkeln vi hittills levt i. Det är våra paradigmer, våra programeringar som drar oss tillbaka. Det är dem du behöver programera om för att nå andra resultat än dem du får nu.

Att oroa oss för vad andra tycker om en gör att vi helt släpper vad vi själva tycker om oss, och helt ärligt, när höjde du senast dig själv till skyarna och gav dig cred för allt bra du gjort i livet. Jag tänker mig att många av er försöker komma på det nu när du läser detta men hittar inte riktigt det tillfället. Vi höjjer lättare andra och ger dem beröm men när det kommer till oss själva så är det en sågande kritiker som ständigt refererar samma negativa omdöme om hur du inte gjorde det riktigt bra. Är det något skamset över att vilja sitt eget bästa och älska och respektera sig själv? Resonera över det en stund.

Det är som att den allmäna bilden ute i samhället säger att det är något fult i att vilja ha allt det där som du drömmer om. Du kanske hörde när du var liten fraser som ”varför kan du aldrig vara nöjd” ”du är så bortskämd” ”du ska bara ha och ha och ha”. Det planterar en tro i oss som barn att det är fult att vilja ha för mycket. Vi ska vara nöjda. Inte ställa så höga krav. Livet är en kamp och du måste kämpa, kämpa, kämpa för att nå någonstans. Och de som det verkar gå lätt för ska bli straffade för det för det gick ju alldeles för lätt för hen, så då ska det pratas ner och dömas. Men det gör bara att du hamnar ännu längre bort från ditt mål, för du pratar ner om de som lyckas, och då tillåter du dig själv undermedvetet inte att lyckas.

När du går efter det du verkligen vill kommer allt förändras och du kommer jobba dig igenom alla dina begränsningar, rädslor, självtvivel, oro och dömanden och bli en mycket friare människa både på in och utsidan.

För att kunna manifestera det du vill ha krävs ett skifte i dig, det du har idag är det du får med det mindsetet du har idag. Du behöver höja dig till frekvensen av ditt mål för att få det du VERKLIGEN vill ha. När du skiftar ditt mindset, hur du ser på dig själv och omvärlden, då skiftar hela ditt liv. Till det bättre.

Så tillåt dig att sätta de där målet som du inte kan se hur du ska nå, och börja göra val som tar dig dit. Där drömmar kan bli sanna.

Mer SjälvKlarhet Nu!

Ida